the office.

Du som inte sett den brittiska serien "The Office" kan jag bara starkt rekommendera att göra det. Den är helt sjukligt bra, för personer med rätt humor :)

Den handlar i korthet om livet på en arbetsplats och om chefen David Brent som är den i särklass roligaste och mest populära mannen i världen. I alla fall enligt honom själv. Han är självsäker som få och har en osviklig tro på sej själv och sin egen förmåga att samspela med andra. Naturligtvis försätter detta honom i situationer som vanliga människor skulle ha svårt att ta sej ur. Men David Brent är inte vanlig, han är allsmäktig.

Några på kontoret har övat in en dans för att samla in pengar till svältande barn.
Men varför har ingen sagt nått om att dansa, David Brent är ju bäst på danser! (såklart!)
Det är synd att de engagerat sej så hårt eftersom Davids improviserade dans är bortom allt sunt förnuft! :)



Några bloopers med gänget från The Office. Underbara ögonblick! :)

den ultimata underhållningen.

Igår vare en månad kvar till jul å äntligen har vi fått lite snö att njuta av. Den här helgen har skiljt sej lite från föregående, det är väl bara att inse att livet återgått till det normala nu. I lördags åkte jag, Petra och Linda till Maria för att fota hela familjen (inkl. hundar) inför julkortssäsongen. Vi åkte ut till deras stuga vid Tväråbäck där snön låg vit och relativt djup. Att få två hundar och två människor att se bra ut på samma kort visade sej inte vara det lättaste, tur att man har digitalkamera så det bara är att bränna kort efter kort. Det va jätteskönt att kräla och plumsa sej fram i snön och som avslutning på en härlig utedag köpte vi pizza å käkade hemma hos Maria och Nicklas. Tack för den dagen!!

Idag har tempot varit aningens softare. Sov till 13.30, hade säkert sovit ännu längre om inte Jonas haft tv'n på en hörselskadande hög nivå. Så konstigt nog vare ju ganska bra ändå. Vet inte om det är föregående vecka som totalt tagit knäcken på mej, eller om jag omedvetet håller på att ladda inför kommande utmaningar. Vad jag dock vet är att det är jobbigt att sova såhär länge. Jag känner mej inte alls utvilad! Faktum är att jag är tröttare nu än de dagar jag kliver upp 05.30! Jag går runt i ett skal med bomull i huvet. På grund av dessa förutsättningar har dagen bestått av följande avancerade aktiviteter: tvätta, komma ihåg tvättmaskinen, hänga upp tvätt, sortera tvätt, handla på statoil, bädda sängen, diska, surra på msn och till sist lyckas bli helt besatt av Grey's Anatomy. Bra jobbat, Linda!

Jag måste få avsluta med nått som jag började tokskratta åt. Surfade på cdon.com för att se vad säsong 1 av Grey's kan tänkas kosta och hittar under mystiska omständigheter en box (3 skivor) med Linus på linjen. En box?! Inte nog med det, texten om själva filmen måste ha skrivits av någon som (faktiskt!) ordbajsar bättre än jag själv. Det är nästan så jag skulle vilja ha den, haha!

"Vandrande på en till synes ändlös linje stöter Linus på diverse hinder, vilket får honom att vråla så saliven sprutar, gorma som en dåre eller helt sonika gapskratta! I Linus tillvaro bubblar känsloutbrotten ständigt under ytan, och man vet aldrig vad som kommer att hända härnäst. Ska han klara av att hålla sig kvar på linjen eller kommer skaparens hand att lägga krokben för Linus framfarter än en gång? Galenskaperna kan börja!"
image246

för Lars.

Helgen har varit underbar. Den har verkligen varit det. Två konserter med en av, i mitt tycke, Sveriges bästa artister. Helt ljuvlig! Lördagens konsert med två killkompisar blev min uppvärmning, som gav mersmak och ett enormt begär! Sedan kom söndagen. Två härliga tjejer på besök från Övik och jag var i mitt esse! På konsert ska man inte stå och lyssna in texterna, på konsert ska man kunna alla texter och skrika sej hes! Så var fallet på söndan. Okej, i mitt fall var fallet så även på lördan men ja...inga fler kommentarer om det tror jag ;)

I alla fall. Söndag. Till Jonas förtret laddade vi upp med min dvd-konsert från Linköping. Ljuva texter, ljuva stämma! Sedan när vi blev för nervösa gick vi till Idun för att komma långt fram i kön. Vi satte oss på stolar utanför ingången (inne alltså) och väntade med spänning. Ett tag undrade vi verkligen var vi hamnat när en av tjejerna bredvid oss säger till en annan "asså, jag vet inte hur han ser ut, eller jo, jag tror jag såg en bild på nätet igår". DÖÖÖHH!?! Våra ansiktsuttryck talade sitt tydliga språk om vars vi tyckte att hon skulle gå nånstans. Vi hann precis hämta oss från den första chocken när nästa ägg utbrister "ja, asså, jag gillar inte ens hans musik...jag hade aldrig gått om inte min kompis skulle gå". SERIÖST!?! Varför sitter människan här, före oss i kön å allt å säjjer så? Hur hjärtlös kan man va? Vi tog ett gemensamt beslut om att om nån av de där två...ja, vad ska man kalla dom...ufona skulle hamna framme vid staketet (där VI skulle stå) då skulle vi minsann ta lagen i egna händer. Vi var inte nådiga i våra sågningar!

Väl inne i konsertlokalen lyckas vi tillslut efter mycket om och men få plats vid staketet. Eller ja, tjejjerna fick plats där, jag lyckades nudda med handen ibland. Efter lite slit stod även jag där och killen till vänster om oss va helt vild, han ville verkligen krossa oss. Sur å arg å kallade oss allt möjligt elände, bögar bland annat å vi funderade i våra stilla sinnen hur hans syn egentligen var. Ett tag pressade han ihop Sandra mot mej så mycket att hon var tvungen att känna efter om nyckelbenen var kvar å jag undrade om det var mina revben som stack ut eller hennes arm som stack in. Tillslut kunde ingen av oss andas utan Sandra fick släppa taget. Där stod han bredbent med värsta spacet och ilskan bubblade i oss. När han till råga på allt kläcker ur sej "kan ni inte sluta trängas" (censurerad version, han sa i verkligheten nått helt annat, men menade samma sak) då brann det av för mej. Är killen dum på riktigt? "Tror du seriöst att det bara är vi tre som trängs" sa jag, å fick några grymtanden till svar. Han va tydligen så dum som han verkade. Tilläggas bör kanske att förbandet inte ens börjat spela. Snacka om ett hårt liv! Men som vi sa, x antal gånger under kvällen när smärtan blev för stor: "För Lars".

I mitten på konserten lyckades vi (med noga uträknad taktik och minimala men strategiska förflyttningar) till vår obeskrivliga lycka tränga bort den där sura långskranken som va minst 2,20. Å det vart såååå lugnt å skönt. Alla va nöjda å glada, han såg fortfarande allt och vi slapp bli söndertryckta. Men säg den lycka som varar för evigt. Helt otroligt nog hade han en lika ond vän som tog över, mindre visserligen men lika elak för det. Han å jag kom inte heller överens. De var säkert inte Umebor :) Ett tag pressade han mej så jag stod i sidled med ryggen mot honom. Då satte jag mej helt sonika på hans ben. Behagligt för mej, mindre uppskattat från vänsterflanken, haha. Man får inte va dum. Hockeytakterna sitter i. Som hämnd sjöng jag falskt i den långa sura killens mobil när han sträckte fram den mellan mej och min vänstra rival.

Som Sandra sa "om Lars hade vetat vad vi står ut med för honom skulle han ringa oss varje dag". Det roligaste var att hon till en början va helt seriös också. Sen brast det ju :) Alla låtar var underbara (fast det visste jag ju sen tidigare!), bandet var underbart bra, alla spelade så otroligt bra å va så roliga att titta på. De syntes verkligen hur roligt de hade. Lasse va helt underbar. Vilken röst han har å vilken utstrålning! Trots att han i princip inte säjjer nånting mellan låtarna (med några få undantag) så lyckas han trollbinda publiken totalt. Haha. Vi lyckades få han ur fas några gånger också, och då tappade han bort texten och bara skrattade. Härliga minnen! :) Jag säger ja tack till fler konserter å nästa gång är jag beredd på det mesta :)

Angående att komma ner på jorden nu när konserterna är över...jag ÄR på jorden å det är ändå som å va i himlen! Fatta hur mycket ljuv winnerbäckmusik som kommer att spelas i himlen när det är så här härligt nere på den skrala jorden! Nått att se framemot Petra ;)

image245
införskaffade en alldeles underbar t-shirt full med massa minnen
(ja, det är mitt finger längst ner...)

image238
fick lasses plektrum! nu fattas bara en gitarr

image241 image242
en lasse-konsert ger en inte bara spår på insidan, även det förgängliga skalet fick sej några minnen. för dej, lasse! ;)

image243
lasse in action, vilken min kassa minikamera inte va speciellt dålig på att fånga
(rörelseoskärpa kallas det!)

image244
harvens att jag inte tog storkameran...
harvens!

en lista!

Hittade för ett tag sen en lista hos http://krutrut.com/blog/ å eftersom jag älskar listor av alla de slag tänkte jag tidsfördriva mej med att fylla i även denna.

Den går alltså ut på att lista 7 sanningar om mej själv. Vi får se om alla håller med ;)

1. Jag älskar att upprepa det som är värt att upprepa; böcker, filmer, låtar...med mera! Fanatisk är väl ett annat ord för detta fenomen antar jag ;)

2. Tackar aldrig nej till godis (om jag inte under mystiska omständigheter gett mej in i ett godisförbud).

3. Har nära till skratt å är rätt rapp i käften ibland också. Måste erkänna att jag trivs rätt bra när ironin flödar!

4. Älskar att vara ute i naturen med kameran och gärna nån/några mysiga. DET är livet det!

5. Är en oförbätterlig tidsoptmist. Eller, jag är inte tidsoptimist egentligen, har bara samma symtom. Jag är faktiskt rätt bra på att planera, det är att komma till skott det ofta brister i, tråkigt nog. Men ärligt talat, så länge jag inte råkar illa ut bryr jag mej inte såååå hårt :)

6. Är sällan hungrig. Med en man som helst behöver fasta mattider gåre ändå rätt bra, men så fort han inte äter hemma spårar det ut. Jag är inte gjord för att bo ensam. Skulle nog va både fysiskt och psykiskt spä, med en social brist som inte var av denna värld och ett humör utan dess like!

7. Tycker om min dator. Är den igång, ja då sitter jag där. Jag surfar i hallen å Jonas i köket. Jag ser ibland hans händer å han hör mitt knapprande och Winnerbäck. Ibland sitter vi helt koncentrerade på vårt eget å ibland händer det faktiskt att vi kommunicerar...via msn. Är inte tekniken underbar? ;)


Så, detta är mina 7 sanningar. Nu äre dags för dej kära läsare att skriva ner dina. Jag väntar med spänning! Utmanar alla bloggare jag har på min länk-lista. Jag håller koll på er! =)

image232

härlig helg.

Snart är helgen över. Den har varit både lugn och hektisk men framförallt fylld med mycket skratt, härligt umgänge och en massa massa fika! :)
I fredagskväll kom sex kompisar och hälsade på. Vi drack en massa te och åt en massa fika, pratade om allt och inget och såg på tv. Mycket trevligt och soft! I lördags kom världens mysigaste svärföräldrar upp och Jonas överraskade mej med att bjuda ut oss till Invito (rekommenderas starkt!), en kombinerad födelsedags- och farsdagsmiddag. När vi kommit hem fikade vi, drack te/kaffe och myste framför tv'n innan vi gick å la oss alla fem (curry la sej visserligen långt tidigare än alla vi andra...duktig pojke det där!). Idag, efter en soft morgon och förmiddag kom då min kära familj upp (mamma, pappa, Mackan å Susanna) med hund då såklart. Curry har varit 100% utekatt idag. Han å Laban har utmanat varann genom altandörrn några svängar men det är osagt än vem som gick segrande ur striden :)

Nu äre för tillfället som det ska här hemma, två människor och en katt, men alldeles strax ryktas det om ännu ett besök från min tredje familj, Nordkvistklanen. Ska bli sååå kul å träffa dem igen! Curry ligger i mitt knä och laddar upp, Jonas pendlar mellan datorn i köket och tv'n och jag sitter här. Social familj! :)

Tack för alla sms, samtal, meddelanden på facebook och alla besök! En toppenhelg som trots att tack å lov snart är slut =). Jag är ju som bekant gammal nu, så jag pallar inte med vad som helst. Försökte fundera med Susanna när vi ska ha tid å hälsa på dem för lite spelande, men insåg att jag har minst fyra helger uppbokade framöver. Närmaste helgen äre Winnerbäck för hela slanten, helgen därpå äre eventuellt fotografering av Marias hundar (om snön ligger kvar), sedan äre resa ner till Erika som hägrar och sen äre plötsligt andra advent och förhoppningsvis julmarknad på Gammlia. Ni ser, späckat schema!

Nu ska jag försöka tagga till lite, besöket kom precis! :)

tre vänner och en lekpark.

När vintern närmar sej och vännerna känns långt borta är det mysigt att ta fram "gamla" bilder å njuta av en helt vanlig dag. En mycket rolig dag på äventyrslekparken i Tomtebo.

image226

image228

image229

image230

image231

vad händer?

Sen IKEA-resan har vårt hem varit kaosartat. Jonas jobbar som bekant m-y-c-k-e-t och jag lyckas på nå sätt också hålla mej rätt sysselsatt under dygnets vakna timmar. Detta har medfört vissa svårigheter då lägenheten fyllts med saker som kräver både tid och engagemang, gärna från båda två och helst samtidigt. Byråprojektet tog tre dagar för Jonas bara att skruva ihop. Sedan stod den mitt i vardagsrummet några dagar eftersom vi kom till insikt om följande saker:
1) vi måste ta itu med alla kvarblivna flyttkartonger i sovrummet
2) vi måste tömma den befintliga byrån och flytta bort den
3) vi måste nog lyfta den nya (stora) byrån över sängen

Tack å lov kom Simon och Petra hit en fredagkväll efter kyrkan och triggade igång iordningställandet och avslutandet av det något segdragna byråprojektet. Äntligen lyftes byrån på plats!

Skohyllan satt jag å pillrade med en kväll, å hatthyllan också för den delen :) Nu är även hallen i princip, jag säger i princip färdig. En ny dörrmatta, hatt- och skohylla samt en finfin spegel finns att beskåda. Nu går vi i väntans tider på ett telefonsamtal från Mio om att vår efterlängtade hallsittbänk ska komma. Temat i hallen är svart och vitt, vilket också sträcker sej in en bit i hall nummer 2, där jag sitter just nu. Min arbetsplats. Jonas åkte till byggmax och shoppade en bänkskiva så nu har vi fått klart skrivbordet också. Otroligt va effektiva vi varit mitt i all vår oeffektivitet. Ineffektivitet kanske det heter? Haha, typiskt norrlänningar att sätta "o" framför allt.

Måste ba som avslutning berätta om två händelser som jag råkat ut för de två senaste dagarna. Tre förresten. Händelser alltså. I söndags städade vi. Jag dammsög under gamla skrivbordet innan det nya ställdes dit. Dammsugarn låg mitt i hallen och trots att mina linser korrigerar synfelet som jag har så lyckas jag ändå på nått vänster kliva på dammsugarn å köra in foten i en vass plastsak som är helt spetsig. Ilska kallas det som fyllde mej de kommande 5 minutrarna. Sådan mor sådan dotter. Mamma blir också jättearg när hon slår fötterna, å huvet. Måste va genetiskt. Iaf. Fick ett sår under foten, mellan stor- och pek(?)tån. Typiskt, jag som står å går dagarna i ända. Undrar om det inte hände nått med själva pektån också, den känns lite spä. Morgonen efter haltar jag mej till jobbet och söker lite tröst hos herr Winnerbäck. Tar på mej mössa och huvan på jackan och insluter mej i ett litet skal där bara jag ,musiken och min ljuva sång existerar. I detta skal vandrar jag genom Umeås stadskärna. Nästan framme får jag sällskap av en stackars tjej som råkar gå precis bredvid mej när jag brister ut i "fria vägar ut"s allra sista strof "hejdå, vi kanske ses nån gång igen". Förskräckt vänder hon sej mot mej å stirrar med stora ögon. Desperat försöker jag reparera skadan genom att fortsätta sjunga med i nästa låt (för att hon ska fatta att det inte är henne jag vill se nån fler gång) och som en ödets nyck eller ett komiskt inslag från ovan börjar "elden" spelas. Detta innebär att jag utan vidare brister ut i första strofen "hallå igen, hur är stan sån här kväll i augusti när sommarn regnat bort". Så tragisk människa man är. Hon gav mej några förvirrade blickar igen innan hon la in femmans växel å pinnade iväg. Jag knöt åt mitt skal lite hårdare å nynnade resten av vägen till jobbet. Jobbigt.

Kanske dags för ett nytt stycke, det ser ju helt groteskt jobbigt ut att läsa det där. Sista händelsen va på kvällen igår, när vi skulle ha spelkväll några från jobbet. Det samlades ihop många spel, säkert 5-6 stycken olika roliga sällskapsspel å lite fika :) Vi satt hemma hos Lotta 3,5 timmar å vad gjorde vi? Pratade å pratade å fikade. Vi började ett Uno då vi insåg att vi faktiskt inte spelat nått alls, men vi hann inte ens spela helt klart. Tragiskt. Nästa gång får vi börja lite tidigare så vi hinner prata av oss INNAN klockan är 20.00! Tack iaf, det va jättetrevligt.

image220  image221
Min nya arbetsplats och hallen i nytt utförande. Vi är mycket nöjda!

image222
Sovrummet med byrå och nya sänglampor från Claes Ohlsson :)
 
image223  image225
Ny matta i vardagsrummet och den finfina spegeln i hallen.

image224
Jag å Jonas i trä.

Nu kära stackare är jag klar med mitt mastodontinlägg :)