dålig start, god fortsättning?


personerna på bilden har inget med majoriteten av texten att göra ;)

Magsjukan har svept sin sjuka hand över vår personalstab. Två har åkt dit och jag hoppas verkligen att resten av oss slipper. Stackarna som blir sjuka vid nyår. På vårt matbord (om man lyfter bort allt godis å alla pepparkakor) så finns en burk vitpepparkorn och en post-it uppmaning: "ta 8 vitpepparkorn för magsjukan". Jag har inte tagit (är rebell idag, mer om det senare) samt inte heller kunnat hålla mej från att kommentera uppmaningen "för magsjukan". Språkpolis, jag vet... Jag tror i alla fall inte att jag åker på nått, jag är ju aldrig....men å andra sidan...sist jag sa så fick jag ju feber å feteste förkylningen så jag gör nog bäst i att inget säga eller skriva.

Sitter hemma i lilla Tävra nu, å känner mej smått isolerad å rastlös. Fast å andra sidan orkar jag inte ta mej för nått så jag är nog, rent krasst, precis där jag ska vara... Fast, eftersom jag känner mej lite gnällig så måste jag få lista några dåliga saker just nu:
* Ingen gitarr.
* Ingen kamera.
* Ingen make.
* Inge godis.
* Inge photoshop.
* Inge foton å leka med heller, för den delen.

Idel elände. Till råga på allt upptäckte jag på jobbet imorse att mina relativt nya jeans ripsat (!) upp sej i baken. Med ripsat menar jag alltså sådär som nylonstrumpor kan göra när en maska har gått. Hur kan jeans ripsa upp sej, är ju min fråga. Nån som har ett vettigt svar? Det känns såhär i efterhand mycket märkligt att jag igår besämde att just idag skulle jag nog ha de där turkosa jeansen, jag som aldrig haft dem på jobbet tidigare. Min idé var att klä mej normalt, skita i arbetströjan (eftersom vi ändå bara skulle handla hela dagen så skulle ju ingen märka det) å så skulle jag slippa ha med mig arbetskläderna hem då jag skulle åka direkt efter jobbet. Jag måste säga att jag var mycket nöjd med hur genomtänkt mitt klädval var. Tills jag skulle stoppa schemat i bakfickan å känner en struktur av oidentifierbart slag. "ANNA!! Har mina brallor spruckit i baken!?! Ja, svarar hon, skoningslöst. Men inge mycke väl, undrar jag inte så lite hoppfullt... Nja, nä...rätt mycket." Men snygg! Rusar in på toa, river ner spegeln å beskådar. Noterar att jag, just idag, med omsorg valt mina tunnast långkallingar. Har även matchat detta med schackrutiga trosor...ja, ni kan ju tänka er vilken glädjande överraskning såhär strax innan 8 på morgonkvisten. Kände mej som fjorton med söndertrasade jeans...jag är ju (över) 25...en vuxen, mogen kvinna!

Samma dag dör mitt mobilbatteri och jag, eftersom jag planerar å tänker igenom saker så bra idag, ringer Jonas å Tävra innan jag åker så de vet att mobilen är död samt när jag beräknas komma fram. Packar ner laddaren och gläds åt min framförhållning. Väl hemma är jag i princip överlycklig över lite social interaktion med en familjemedlem att jag inte tänker på att jag måste tänka lite. Trött efter en, inte speciellt lång, men väldigt intensiv och mentalt uttröttande (tydligen!) dag skriver jag min pinkod fel. Oj, tyckte jag. Vänta med det där tills du ätit middag, tyckte mamma. Mammor ska man lyssna på. Det gjorde inte jag. Av alla dagar så valde jag att idag inte lyssna på henne...Jag har alltså de två senaste dagarna gjort några riktigt dåliga val. Jag tror mej komma på rätt kod, men inser i samma sekund som jag trycker "ok" att det va portkoden till en kund. Vänta, säger mamma igen. Nu minns jag, kontrar jag, trycker fel en tredje gång och låser hela mobilen. Bra gjort. En hel ledighet utan mobil. Mer ångestframkallande än rogivande om du frågar mej. Nästa problem blir att hitta puk-koden (den som normalt alltid förvaras tryggt å säkert i börsen *NOT*). Den ska alltså finnas nånstans hemma i lägenheten. Sist jag såg det pappret var väl ungefär då jag köpte mobilen...för ca fem år sedan. Känns värt, mycket värt :)

Lägger upp en finfin bild på min underbara bror å hans underbara sambo, att se den här fina bilden på dem gör mej glad :D Puss på er!

Kommentarer
Postat av: Linda H

Grattis till en händelserik dag! Man ska ju känna att man lev... ;) Jag fick då garva läppen av mig, så tack för det iaf!

Men ni kom aldrig på tanken att svänga förbi hem för att byta byxor?

Lycka till med puk-koden! :D

2008-12-31 @ 12:04:44
Postat av: Esmeralda

haha :D du är bara för underbar! fint kort på två mysiga människor! :)

2009-01-01 @ 21:02:31
URL: http://esmeraldaofbuckland.blogspot.com/
Postat av: Tavra Vaterland

Hej Linda, jag gör som jag sagt nämligen att läsa bloggarna oftare. Denna har ju legat ett par dar. Snygg bild på vackert par som hör ihop men inte med texten som du konstaterade. Vacker text också.

Emotser nästa och välkommen ikväll båda två.

2009-01-02 @ 13:58:06
Postat av: Anonym

Hahahahaha, härligt med ett gott skratt efter en lååång bussresa. Stackars dig iaf, har du fått upp telefoneländet? God fortsättning iaf! Man kan ju inte vara på topp jämt...

2009-01-03 @ 18:52:42
Postat av: Erika

Oj, råkade visst bli lite hemlig.

2009-01-03 @ 18:54:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: