close up.



nudlar, någon?


Själv är jag rätt mätt av allt påskmustande.

Efter att Linda utan vidare krusiduller berättat hur gräslig jag såg ut i håret användes fredagseftermiddagen till att planera och införskaffa hårfärg. Som straff för sitt uttalande fick Linda färga och slinga det under kvällen. Resultatet blev mycket bra, men jag har inte hunnit ta nån bild i torrt tillstånd så den här får duga tillsvidare.

Idag är första änkedagen och jag har, min vana trogen, varit sjukligt effektiv. Varit på stan å handlat lite nya kläder modell: loose (jag måste till iksu snarast!!), köpt nya saker till vårt färglösa (eller rättare sagt felfärgade) vardagsrum, storhandlat på Maxi, tvättat, renbäddat, plockat undan i hela lägenheten, "home makeovrat" vardagsrummet å förberett för storstädning imorrn.



Okej, inte världens största skillnad, men det blev jättefint och jag är jättenöjd. En liten påskblomma hamnade på bordet också. Vad tycks?

Just precis där ska jag gå å lägga mej nu, tända ljus, stirra på office å ha det mysigt. Jag längtar!

ljuvliga dofter.



Blåbärsmuffins och mjuk pepparkaka. Den sistnämnda får mej att längta till jul. Mmmmm...

konstnärseremit.

Jepp, det är jag ikväll. Sitter ensam hemma å stickar. Har precis fått mobil vägledning av mormor om hur man i praktiken fixar tummen. Hon hann även med att förklara hur man "tar ihop", lätt som en plätt lät det som, så jag räknar med att ha en färdig vante inom en vecka...not. Erika tänker, för att citera henne rakt av "starta nån form av tipsrad för när vantarna blir klara". Anna undrade idag lite försiktigt hur lång tid det kan ta å sticka ett par vantar och Linda konstaterade rätt krasst att med mitt tempo lär det väl bara ta en sådär 4 år eller nått. Fint att ha vänner som tror på en, det ger en styrka och mod ;)

Imorrn bär det av hemöver, men först ska några från jobbet strosa runt på stan å leta garn, stickor å virknålar. Det är såå kul att skapa egna saker, låt inte den konstformen dö ut. Lär dej...lär dej allt du bara kan! Det är värdefulla kunskaper kan jag då lova. Ska åka till mormor å morfar i helgen, helst på lördag. Då ska vi ha mysdag, sticka å pyssla, prata å spela kort...å va jag längtar! Jag är en hemmamänniska, älskar att vara där jag känner mej hemma.

Tänker äntligen lägga ut bilder på min nya frilla också. Min finfina stockholmsfrisyr som jag är så fett nöjd med! Tack kära huvudstad för en härlig frisörska, en snygg frisyr och ett underbart pris. I'll be back!


Ni kanske minns det där skeva som blev, som jag aldrig riktigt fick nån lösning på. Mormor hade en lösning. När jag inte var i närheten rev hon upp allt och började om. Haha! När jag upptäckte illdådet och ställde na mot väggen svarade hon lite kaxig "Men du hade ju gjort fel. Det hade inte alls blivit snyggt när vanten va klar." Lilla mormor kan inte hålla fingrarna i styr.


Framifrån

å från sidorna

Jonas kan pusta ut. Jag har inte tuppkam, är inte snaggad å har framförallt inte färgat det grönt. Det här är ingenting mot för hur det kunde ha varit. Linda har lugnat ner sej lite... =)

lever & frodas.

I söndags vare fint väder. Varmt å soligt...jag gick runt å njöt i linne å shorts. Visserligen inomhus men ändå, en markant skillnad mot de senaste dagarna av semestern. Jag studerade den lilla rabatten, studerade de små tomaterna, studerade vinbären, ja...gick runt å inspekterade de enorma ägorna helt enkelt. Tog krafttag invärtes också med tvättning, plock å dammsugning. Kände mej nöjd med det. Tog till å med lite bilder så jag skulle kunna redovisa mitt hittills lyckade rabattprojekt för intresserade som ointresserade.


Mina vackra rosor har så smått slagit ut, och det vankas ännu mer. Bra gjort för att va första året!


Lavendeln står i blom och mina söta nävor har blommat om igen, konstigt! Tror de att det är vår?


Tomaterna smakar ljuvligt sött och vinbären är redo att plockas!

Igår regnade det. Oj, vare regna! Mina sockar å skor va så blöta när jag kom fram till jobbet att bara jag knöt handen runt foten så rann det vatten på mattan. Det var med andra ord inte så trevligt att vara fot till fru Aronsson igår. Idag hare regnat så smått, ibland rejäla skurar och ibland uppehåll. Rätt okej. Det va rätt kul väder igår också faktiskt. Jag gillar de där lite extrema väderlekarna. Det gör mej glad. Har jag bara rätt kläder (eller helt fel) så gör det ingenting. Cyklade med ett leende på läpparna till jobbet igår. Naturens krafter...härligt!


Varken Curry eller jag kände för att göra annat än sitta inne å kika ut. Två blötsorkar!

jorden.






Det människan sår skall hon också skörda.

Gal 6:7

Låt oss aldrig tröttna på att göra gott. När tiden är inne får vi skörda om vi inte ger upp.
Bär varandras bördor!

flowerpower.

Äntligen är det helt färdigt med blommorna. Det är så fint här utanför nu ska ni veta! Mamma och mormor har varit här idag, följt mej till en massa affärer, gett råd angående sorter, färger, storlekar och tagit tummen ur mitt arsle och peppat mej! Nu äre bara vänta å se hur detta artar sej. Jag inbillar mej att fingrarna blivit lite grönare sen förra sommarn...
Rabatten ser bara bra ut, rosbuskarna växer så det knakar å en av nävorna hade faktiskt fått en liten blomma idag. Jag vattnar som besatt! Curry är säkert där och andas lite på dem också så de växer till sej ordentligt.

Här kommer lite bilder så ni slipper föreställa er. Jag vill inte att ni ska bli svimma när ni möter verkligheten ;)

 
Vår fina framsidan med solrosor i krukor och tagetis+hänglobelia i lådan.
Allt arbete skedde under stäng uppsyn av Curry som tycks ha hittat en "skyddad" plats bakom den fallna svartvinbärsbusken.


Närbild på ena solrosen.

 
En av rosenbuskarna som växer så fint, plus mina två nya tomatplantor.


Nävaknoppen! Visst är den fin?

 
Mina tre krukor på baksidan med pelargoner, tagetis och lobelia. I två amplar hänger söta, rosa millionbells.


Curry övervakade såklart även arbetet på baksidan och han blev mycket nöjd med resultatet!
Nu ligger han utslagen i mitt knä. Det är jobbigt att vara förman till tre ifrågasättande kvinnor som tror att dom vet bäst.

rabatt.

Rabatt med blommor, det är vad vi har nu. Åh vad jag har längtat efter denna dag. Redan förra sommarn då vi flyttade hit hade jag storartade planer för den här rabatten, men fick skjuta de planerna på framtiden efter ihärdiga påtryckningar från Jonas. Men nu. Idag har mamsen varit här och satt fart på dottern. Jordplätten på våran baksida har kanske varit en fin rabatt en gång i tiden men förmodligen har de/den som bott här innan haft ungefär lika högt flygande planer men tyvärr också lika gröna fingrar som jag för läget var dött och återigen dött. Lite gräslök här å där, mestadels mellan plattorna å så några gula eländes långskankar som mamma försvarade med näbbar å klor. Hade det varit jag hade jag rivit bort allt som fanns, men nu lyckades de gula och två små busktillstymmelser komma undan med livet i behåll. Vi rensade, flyttade ihop alla gula till en klunga å så rev jag upp all gräslök och satte den nära ytterdörrn (så Jonas kommer åt dom utan att behöva ta på sej skorna, hihi!) Sen åkte vi till Granngården å shoppade loss. Köpte rosenbuskar, jordnävor, nävor som var vita å lite högre, en vit som hette nått med mysk tror jag, lavendel som doftar ljuvligt å slutligen lite smultronplant (som placerades bredvid gräslöken så jag kommer åt dem utan skor). Jag har stora förväntningar på den här kompositionen. Mamma fasar dock lite (fast mest på skämt) för vad Marita ska tycka om hennes "så kallade råd" när det gäller val av blommor, placering, färger...ja, allt skulle man kunna säga :) Det blir spännande att följa upp detta projekt.

image531
Vädret var underbart skönt, vi njöt av att vara ute.

image532
Curry höll sej på avstånd men ändå tillräckligt nära för att övervaka allt.

image533
Här är den nya rabatten, glömde att ta en "före-bild" men det va ändå inget å se.
Tänk er samma storlek, å så en massa dött gräs så har ni den där.

homemakeover.

Inte extremt stora men dock förändringar. "Alla förändringar är bra, annars äre dött" som en kompis sa när vi var på barnvälsignelsefest efter kyrkan idag. Här hemma har det alltså gjorts en del förändringar...till det bättre kan vi då lugnt konstatera. Tyvärr så har ägg-jag inte varit så förutseende att jag kan presentera "före" och "efter"bilder. De som haft den tveksamma turen att besöka oss "före" ser nog själv att det gjorts förbättringar, och de som inte varit här innan kan väl kanske tycka att det blev ganska fint ändå....va?

image409
Här har vi alltså äntligen fått upp vår första sak på väggen i sovrummet! Detta är stort!
Stort stort tack till Yngve som gjort träramen och (under tvång) även till Jonas som limmat, häftat och borrat. Tack då också till mej själv som köpt tyg och sytt kuddöverdragen.

image408
Nytt här är alltså gardinen och tygbiten som blev över och nu känner sej för som dynöverdrag. Allt helt enligt det svartvita temat som hallen går i (om man bortser från tapeten såklart. Försöker dock fånga upp det gula i tapeten med att låta Curry sitta på hallmöbeln ibland...)
Tack till mej som sytt den fruktansvärt avancerade gardinen.

image410
En lite större bild på den nya soffan och också det nya bordet (kanske inte skulle ha fotat med vidvinkeln här, allt hamnade väldigt långt bort).
Tack till oss som burit och konkat och flyttat runt alla grejjer i vardagsrummet, mitt under självaste grammisgalan (där en viss LARS WINNERBÄCK fick en grammis för årets låt!).

image411
Vi har tagit bort förrådsdörren och ersatt den med ett draperi (eftersom vi har en frys där inne blir det så varmt...låter kanske inte så logiskt men så äre). Skönt att slippa den där dörren som alltjämt stod öppen och var ivägen!
Tack Jonas som monterat upp gardinstången och tack mej som delade med mej av mitt ögonmått :)


redo.

Livet leker! Jag är nyduschad å ren och har ny, fräsch musik på datorn i form av Maia Hirasawa. Nu känner jag mej redo att berätta hur det egentligen gick...här kommer historien om pepparkakshus-sm.

Jag och min namne och partner in crime Linda var de två utvalda som skulle föra underverket Själevadskyrkan raka vägen fram till seger, 5000 kr och förtidspensionering. Vi piffade med florsocker (torrt florsocker, inge vatten inblandat den här gången!) Det vart så fint, precis som nysnö och jag lovar...Själevadskyrkan har aldrig varit vackrare! På en något mindre glamourös pizzatallrik fraktades denna dyrgrip till Strömpilen och den givna finalplatsen. Det första tecknet på att nått inte riktigt stämde var att det regnade. En stor droppe landade på det heliga taket och förstörde såklart helheltintrycket katastrofalt! Nåväl, den va ju rakt igenom vacker ändå, världsklass trots den kala fläcken. Vi stegade självsäkra in på Strömpilen och in i utställningsrummet.

Snacka om att tappa hakan. Vi hade i vår enfald trott att vi typ var de enda i Umeå som seriöst nog orkade göra ett eget pepparkakshus och engagera sej i att ställa ut. Ack så fel vi hade. ACK SÅ FEL. Det visade sej klart och tydligt att Umeå är en lömsk stad. Inse hur många hemliga pepparkakshusbyggare som tassar runt i lönndom och osynlighet och bara väntat på en kväll som denna? Människor precis som du och jag. Tänk på det nästa gång du går på stan. Killen till vänster om dej eller tjejen du möter och nästan stöter i kan vara en av dem...de lömska pepparkakshusbyggarna.

Jag har svårt att smälta detta, det har vi förresten alla svårt att göra. Jag kan inte orda om detta mer. Låter mina
mobilbilder tala för sej själv...och JA, de är små av en anledning! :)


image372 image373
image374 image375
image376 image377

För att lätta upp stämningen något kan jag meddela att vi köpt en ny soffa. Ny för oss, den är begagnad egentligen. Jättefin. Här kommer en bild på den också. Också från mobilen och också liten, även om en stor bild hade varit bättre här. Man lär så länge man lever :)

image378
För den som inte ser så äre alltså en hörnsoffa. Jonas ligger i mitten och kollar man riktigt noga ser man att klumpen längst till höger inte är en kudde utan Farbror Gul själv. Han verkar gilla den ...lite för mycket. Har redan kommit på honom flertalet gånger då han (som han själv uttrycker det) "smeker" den med klorna! Tror jag vad jag vill på!

glasyrering.

Nu har vi (Christian, Petra och jag) i princip färdigställt pepparkaksprojektet. På grund av lite missflyt med florsockret då 1) Petra glömde ta med sitt florsocker och jag bara hade lite lite kvar i min ask och 2) jag råkade missbedöma mängden vatten/florsocker för att få bra koncistens tog alltså floret slut utan att vi hunnit nyttja det alls. Illa! Det resulterade i en promenad till det alltid öppna Statoil här på Öbacka. Perfekt tyckte vi, tills vi kom in. Inget flor! INGET FLOR? Vad är det för Statoil egentligen? Vad hjälper det om det är alltid öppet när det ändå inte finns det man behöver.. :)

Jaja, vi vände och vandrade till Östermalmskiosken, bara för att se att de stängde för 10 min sen. Tänk om vi inte gått till Statoil...Vi bestämde oss för Hemköp lagomt till att det började regna. Men vi var på bra humör ändå och sjöng allt från Rönnerdahl till Hakuna Matata, helt ackapella till Christians förtret.

För att återgå till florproblemet så hade jag ju satt ribban ganska högt med min enorma mängd vatten och minimala mängd flor i, så när vi väl lyckats mätta vattenmängden var det nya paketet florsocker också slut.

image297
Petra har precis hällt all glacyr i spritsen, och jag har precis inte hållit för spritsöppningen.
Det rann alltså rakt igenom...Bra start!

image298 image299
Efter den fatala starten bänkade vi spritsen och använde oss av hederlig 1liters-påse med LITET hål. Vi minskade även mängden glacyr i påsen och vips gick det mycket bättre!

image300 image301
Kyrkan sedd från sin skeva sida...borde jag publicera det förresten?

image302 image303
Både orken och floret är slut, men tack och lov har vi massor med oanvändbar glasyr. Hrmf! Jag både ser ut och känner mej som Gollum!

image304
Kyrkan från sin finaste sida.

image305
Nöjda kyrkobyggare. Nu fattas som sagt bara lite florsocker så är allt klappat och klart :)
Håll tummarna för oss på måndag, då ställer vi ut underverket på Strömpilen!

att angöra en pepparkakskyrka.

Det är bra att ha anda. När den faller på ska man försöka ta tillvara på motivationen och göra sej för lite. För någon vecka sedan föll en anda angående pepparkakshus och i torsdags slog vi slag i saken. Vi var jag, Petra, Linda och Christian. Tidpunkten var inte direkt den bästa; jag började 7 på fredagmorgon och skulle ha gjort klart allt inför Hudik-resan torsdagkväll. Men...det är ju så kul å göra peppishus så jag liksom prioriterade om lite, kan man säga :)

Efter lite brainstorming om motiv (nä, vi hade ju inte bestämt vad vi skulle göra än) dissade vi (jag å Christian) båda Petras förslag på kolbäcksbron (med piprensare) eller operahuset i Sidney och Lindas förslag på Turning Torso (eller vad den nu heter). En av anledningarna till att vi alls satt där å försökte hette SM i pepparkakshus, 5000:- till vinnaren. Vad ska man göra med så mycket pengar? Sluta jobba? :)

image247 image248
Det är viktigt att ha en skalenlig modell så man vet vad som väntar runt hörnet.
Det krävs dock hög intelligens och ett välutvecklat samspel för att lyckas

image249 image250
"men var är linda!? hon har säkert somnat nånstans..."
(det hade hon, sittandes och med palt i munnen...tragiskt!)

image251 image252
Se så gyllenbrunt och smakfullt det ser ut...det här är arkitektik (?) på hög nivå.

image253
Christian har full koll på ritningarna...det går till å med bra för honom!

image254 image255
Curry försökte övervaka alltihopa men det vart tröttsamt i längden.

image256 image257
Tillslut dök Linda upp, lagom till att allt skulle limmas ihop.

image258
Vad är pepparkakskyrksbak utan julmust?? INGET!

image259 image260
Linda axlade allt ansvar gällande limproduktion och spisreglage medans jag och Petra utförde själva limmandet :)

image261
Ni som varit med och byggt själevads kyrka ser ju direkt att stommen är helt verklighetsförankrad.

image263 image264
Linda har hittat en (1) glepa å går lös med limpannan, det blev inte bättre.
Jag finjusterar en vägg för den mest ultimata passformen någonsin.

image265 image266
Timmarna gick och både humör och engagemang förändrades med tiden.
Partyparty!

image267
Det ÄR kul med pepparkakskyrkor!

image268
Trots att det kan verka som att vi hade tiden emot oss växte det sakta fram en brun kyrka på bakplåtspappret.

image269
I princip i slutgiltigt utförande...korset blev rakt och Christians hans behövdes inte när allt vad klart.

image270
Äntligen färdig! Då passar vi på att segerdansa lite för den tillfälliga kamerakvinnan Linda.

För intresserade läsare kan jag meddela att glacyreringen kommer att äga rum på torsdag (förhoppningsvis lite tidigare än förra veckan!) Vi närmar oss 5000:- och drömmer vidare om hur vi ska förvalta vinsten på bästa sätt.

varning för ras.

Den här helgen har passerat i kreativitetens tecken.

Detta har jag lyckats riktigt bra med:
-Disken! Allt blev diskat och allt blev rent! Det är jag grymt nöjd med!
-Tvätten lyckades jag bra med och den blev både ren och upphängd.
-Biskvierna. Hade tappat mitt underbara recept på 1x2 cm så jag mixade några obeprövade recept och det blev rätt okej faktiskt. Bottnarna blev något stora så jag delade dem innan de doppades i chocklad. De blev väldigt goda om än ingen fröjd för ögat :)

Detta har inte hunnit bli nått riktigt bra än:
-Stickningen. Just nu brinner jag inombords. Jag finner icke ord! Har telefonledes trakasserat mormor två gånger och mamma en gång, och linda x antal gånger via sms. Spännande att se om det finns nått ljus i denna mörka tunnel...
Jag är ju inte nån stickare...fick bara för mej att sticka ett par lovikkavantar å då kanske man kan räkna ut fortsättningen. Jag ser ju att nått är fel, men vad? Man skulle haft nån liten tant här i krokarna men jag antar att linda duger bra ;)
Eftersom jag, trots upprepade försök, misslyckats med att förklara själva problemet för mina offer tänkte jag lägga upp en bild på eländet (och en på mej å mamsing, annars blir bloggen så deprimerande)

image215
jag ser felet, gör du? inte? okej...

image216
vi tar en close-up. det är alltså nått med randen...(milt uttryckt!) officiellt sett har jag inte så mycket mer att tillägga.
nån händig själ får gärna förklara hur detta gått till, å allra helst hur det åtgärdas.

image219
mamma å jag, å tävravägen, som alltsom oftast trafikeras av familjen hellström allena. där förbrukade vi två tappra hela hellströms förråd av reflexer...vill ju inte att nån ska åka i diket i vinter

RSS 2.0