just ja, ny blogg.

Kära trogna läsare som aldrig får några nya inlägg att fröjdas åt. Förlåt. Jag har ju börjat på en ny blogg. Eller rättare sagt, vi har börjat med en gemensam blogg. Jag saknar er där.

Anledningen till denna nya, gemensamma blogg är att i framtiden kommer det förmodligen (alltså med all säkerhet!) bloggas rätt mycket om puppan å det blir lättare att ha allt samlat på en å samma blogg.

Vi lyckades få dit jonas gamla inlägg eftersom han också bloggade via blogspot.com. Mina inlägg här på blogg.se går dessvärre inte att få över, så den här bloggen får ligga kvar som den är ifall nån vill se nått gammalt.

Jag ber om ursäkt att jag missat att berätta för er, men hoppas innerligt att vi ses på kurry.se

Kram!

FbyC.

Utförsäljning på uniseason-design-axelväskan Karri från Fashion by Curry. Kan med fördel bäras både på höger och vänster sida om kroppen. Tvättbar, exklusiv och rymlig. Vid köp av två specialdesignade axelväskor kan du fördela vikten åt vardera hållet vilket gör den extra ergonomisk då du slipper axel och skuldra-problematik och illa fördelad belastning av rygg och framparti. Finns i färgen transparant-vit-röd med vita axelband. Kan endast beställas via bloggen.
Gillar du den så är priset helt ovidkommande.
Fan-poster med äkthetsintyg för autografen (obs: vattenstämpeln finns inte på den riktiga postern). Högstbjudande.

tröttma.


Ugnen är igång å varm, vitkålen å köttfärsen ligger framme på bänken, receptet är också framme liksom saltet. Allt började så bra. Sen kom kryddpepparn. Var är den? Vår fantastiska kryddkartong, om nån nu inte haft åran att uppleva den, är inte rolig att leta kryddor i. Jag dog inombords. Satte mej här å här sitter jag än, 15 min senare. Jag mäktar inte med kryddpepparn just nu. Från köksbordet ser jag mitt täcke i soffan. Lockande. Mer än bara lockande. Förföriskt tilldragande. Ljudet av ugnsvärmen som slår av å på är sövande. Till å med datorfläkten får mej å nicka till. Om jag blänger mer på köttfärsen kommer den att ruttna, precis som jag sitter här å gör. Wish me luck, nä wish me mer än luck. Wish me mat.

jag å väckarklockor.


Foto: Petra

Det är väl ingen nyhet att jag är ganska svårväckt på mornarna. Jag är själv väldigt medveten om det, så jag försöker (å tror mej ha hittat) en lämplig strategi för att få upp mej själv på morronen. Förut hade jag radion inställd å det funkade bra, men Jonas uppskattar inte ljud ungefär två timmar innan han själv ska vakna så jag får leva utan radion. Istället har jag tre väckarklockor. Klocka ett minns jag oftast inte att jag stänger av. Den tar mej bara ur den djupaste medvetslösheten å upp till en rimlig nivå där jag förhoppningsvis vaknar till lite av klocka två. Klocka tre brukar få mej att klippa lite med ögonen å ca 5 min efter att klocka tre ringt brukar jag kunna hasa mej ur sängen. Normalt funkar detta, låt oss inte säga smärtfritt, men relativt bra. I onsdags funkade det inte alls. Jag vaknade 20 min innan jag började, vilket inte är att föredra. Stress, ångest å magknip fyllde min morgon och min resterande dag. Äre nån jag ringer för att surra om absolut ingenting flera gånger/dag så äre mamma.

En dag som denna verkade det ytterst lämpligt att prata med mamma för å bli av med allt agg jag hade mot väckarklockor. Ringde 15.30, inget svar. Inser att hon nog jobbat natt å fortfarande sover. Lägger ner projektet å åker hem. Ca 2 timmar senare ringer en mycket upprörd å stressad mamma å säger att hon försovit sej. Jag skrattar rått. Hon uppskattar inte det utan fortsätter med klagofull stämma säga att det är jag som förstört hennes väckarklocka. Jag hade ringt exakt samtidigt som hennes larm va inställt, 15.30. Eftersom mitt samtal förmodligen kom nån sekund innan larmet skulle ha ringt så avbröts det eftersom det va ett inkommande samtal. Bra dag!
Jag lyckades försova både mej själv, och mamma.
Åh, jag hatar väckarklockor.

fototur på gång å feber på språng.



Idag har solen lyst å det har varit väldigt foto-triggande väder. Det kan vara för att jag å Petra bestämt oss för att ta en fototur på söndag, med fika å varm choklad som jag börjat längta ut, kombinerat med att jag knappt varit iväg med kameran nånting på drygt ett år känns det som. Oj vad jag ser fram emot söndan! Det enda jag skulle behöva inför den turen är ett par hängslen, mina täckbyxor har liksom fått förmågan att vilja hasa neråt för varje steg jag tar. Nu ser jag mej även liggandes å sittandes i flertalet möjliga å omöjliga ställningar vilket gör att hängslen känns ännu mer nödvändigt. Hmmm...

Mitt i allt detta längtande å funderande har jag feber. Kanske inte just i detta nuet men i morse/förmiddags. Den ska väck. Ska kurera mej på bästa sätt (sova, vila å dricka juice) ikväll å hela dagen imorrn så ska det nog va bra sen. Synd bara att jag inte har nått nytt å se på här hemma. Allt jag vill se verkar vara on hold för tillfället, sjukt irriterande! Har börjat se om Grey's bara för att det va så länge sen jag såg säsong 1, men nu äre stopp. Även jag har vissa gränser när det gäller ältande. Har förvisso en osprättad säsong 1 av House. Kanske är läge att bekanta sej med den nu de närmaste dygnet? Ja, så får det bli. Å kan ingen komma hit med lite apelsiner??

en kväll som ikväll.

Ikväll är visst ingen bra kväll att misslyckas på. Ingen bra kväll att försöka planera saker å ingen bra kväll att inte äta nått. De två första kunde jag inte ändra på så jag började därför göra nyponsoppa. Varmt, enkelt, snabbt. Hällde (notera; hällde, inte mätte!) upp vatten, lät det börja koka å hedde sen i pulvret. Den. Tjocknade. Inte. Pulvret tog slut och nyponsoppan var fortfarande nyponvatten. Jag blev sur. Muttrade å kände blodsockret dala. Sedan kokade alltsammans upp. Den sura minen drog sej uppåt till neutralt läge. Nyponsoppan blev nypongelé. Mungipan åkte ner igen. Hur kunde jag va så dum å göra nyponsoppa? Nu har jag surat så länge att den inte är varm längre. Med allt mickel blev det inte direkt enkelt å det gick verkligen inte snabbt.
Linda - Köket 0-1

julen nalkas.

4:e advent är passé. Om tre dagar äre dopparedagen å sen är julen över. Tiden går rätt fort ändå. Vi va 10 pers här igår. Middag, spelkväll, efterrätt å julkappsbyten. Väldigt mysigt å trevligt.
I princip alla julklapparna är inköpta, inslagna och klara. Inväntar ett fåtal internetleveranser nu bara. Sen äre bara rimmen som ska renskrivas :) Jag älskar att julrimma! Jag försöker rimma på alla julklappar, men åtminstonde så får varje person ett rim. Ute snöar det för fullt å tempen ligger på -8,9. Ser fram emot några dagars ledighet, men planen är väl att jag ska börja jobba lite mindre nu framöver. Vi får se hur snart det kommer igång. Men först 3 dagars arbete. Fokus fokus :)

årets katt.



Idag har det regnat å det är ju det perfekta vädret för att baka. Vi har bakat, raringen å jag. Curry var allstädes närvarande med sträng övervakning.



Som vanligt gick det inte helt smärtfritt för oss i köket. Men låt dej inte oroas, det var bara en liten liten bit som inte återfanns.


Välkommen på fika! :)
(det va förreten helt rätt att det va just petra som hittade den försvunna plastbiten,
i den första katten hon bet tag i. helt rätt.)

soft start.



Ja, jag är en periodare. Bloggmanin har slagit till igen. Nu ska jag ta er på en liten resa i mitt huvud. Jag vaknar, tar på mej min underbara morronrock (bilden) lullar in i köket. Planen (jag hade faktiskt en plan från början!) va att gå på stan å kolla in lite potentiella julklappar/kanske hitta nått som skrek efter mej :) Jag äter frukost å ser mej i spegeln. Dusch. Det måste bli en dusch innan. Drar ut på det lite, sätter mej vid facebook en stund å skrattar åt curryfilmen igen. Inte sådär hysteriskt som igår, utan mer morronrossligt, men ändå. Samma hjärtliga ton. Kollar som av en händelse på klockan, oj..den rusar iväg. Bäst å ta sej den där duschen. In på toan, kollar mej runt. Åh! Den där hårinpackningen jag tänkt göra hela veckan. Vilken tur att jag såg den INNAN jag duschade, då her jag ju i den nu å så duschar jag när den verkat färdigt. Sagt å gjort, sätter den i håret (bilden).

Medans den ändå är i håret å eftersom jag ändå ska duscha efteråt så klär jag mej inte utan går runt i morronrocken lite till. Passar även på å rensa ögonbrynen lite, le mot mej själv i spegeln å klämma en finne. Öppnar badrumsskåpet å ser...ansiktsmask. Oj oj , hemmaspa, tänker lillhjärnan. Jag studerar mej själv lite till i spegeln å ser ju hur torr jag är, en återfuktande ansiktsmask skulle ju sitta som en schmäck. Kladdar på den också (bilden). Se så fin jag vart. Nu kan jag ju med gott samvete spela lite bejeweled eftersom den ändå också ska sitta i ett tag ;) Hade inte beräknat såhär lång tid för å mej in till stan, men men. Det är ju bara såååå typiskt mej. Skillnaden idag jämfört med alla andra dagar är att jag faktiskt inte har nån som väntar på mej, å att jag faktiskt inte har nå andra planer än stan, middag, sova. Det här förtjänar jag! Imorrn blire lussebak med raringen, å kanske lite twilight-ältande också. Fortfarande skitsur för att jag inte fick mej biljetter till premiären. Tattar-sf. Men stay tuned, imorrn kommer även en bild på puppan (å än så länge även mej). Vi ses!

varför man ska ha katt.

Det finns många anledningar till att man borde ha katt. Här kommer en av dem. Efter den här incidenten la vi oss båda två i soffan, mentalt utmattade. Soffan är bra. Där åt jag fyra clementiner till. Jag och puppan är nu höga på C-vitamin. Spelar ingen roll om jag blir gul, de va sjukt goda :)


litet hus vid skogens slut.

liten tomte tittar ut...


nycticebus coucang.


"Tröglori [uttalas: Linda]: Sover gärna ihoprullad under dagen och blir mer aktiv på natten. Normalt rör hon sej långsamt men är vid fokusering eller koncentration relativt snabb. Huvudet är litet jämfört med resten av kroppen och i vilt tillstånd upplevs hon som skräckinjagande." (fritt översatt från Wikipedia)


Tyckte jag kände mej rakt pigg imorse, men det va ju den fetaste lögn jag nånsin kunnat intala mej själv. Redan klockan 9.40 ville ögona ner å ihop, så jag gömde mej bakom mina älskvärda solglasögon å studerade insidan av ögonlocken några minuter. Vill inte veta hur många personer som gick förbi eller hur mycket de stirrade in i bilen, för vissa saker mår man faktisk bäst av att aldrig veta. Ju längre dagen gick, ju oftare ville jag ha solbrillorna på mej, ett tydligt tecken på att jag inte alls va pigg...nånstans. Jonas var, av hans sms' karaktär, lika less som jag så vi kom fram till en deal ang köket; han gör middan å jag bakar. Egentligen skulle jag ha bakat igår, men det blev inte av så idag var dagen. Hur som helst, i slutet av dagen anfölls jag av massiv huvudvärk och kisade mej igenom de sista timmarna, vilka såklart sekade sej fram. Väl hemma startade jag tv'n, upptäckte till min förtjusning att det va ett avsnitt grey's anatomy på 5:an, la mej i soffan å somnade innan första reklamavbrottet (ganska snabbt med andra ord!) Ja, där låg jag å hade det skönt. 2 timmar senare vaknar jag av några pussar å en ljuv stämma som säger: "Varsågod, middan är färdig. Å jag har bakat också!" U-n-d-e-r-b-a-r-t! Tröglorin i mej va som bortblåst, eller den va rättare sagt i fas med sej själv, för mörkret har anlänt eggar mej till aktivitet.

Ang middan ligger receptet här nedanför. Kan verkligen, verkligen, verkligen rekommendera grytan, sjukligt god. Känns bättre i magen med den här rejäla köttgrytan än vad pastagratängen med massor av ost och grädde jag åt till lunch gjorde. Tror puppan protesterade för jag va inte glad i magen kan jag säga, utan att säga för mycket ;) Tur jag kör ensam, hehe.

tålamodet har trytt(?).



Nä, ikväll orkar jag inte ens författa nånting.
Ge mej styrka å ge mej en ny katt.
Å snälla, ge mej nybakta lussebullar och ett kallt glas mjölk.
Nu.

Edit: Båda parter har förhandlat och kommit fram till ett gemensamt beslut. Curry skriver kontrakt för ytterligare några år.

livet på en pinne.


Va inte riktigt kapabel att testa den här livsstilen imorse klockan 06.00.
Det kanske va synd.

Sitter just nu och smäller i mej en gigantisk chockladmuffins i väntan på att min palt ska bli klar. Jag ska tyvärr erkänna att jag inte gjort den själv, den ska bara kokas. Så jag är inte riktigt så duktig som jag vill ge sken av. Curry satt ute på fönsterbläcket å stirrade så nu är även han hemma, om än bara en kort sväng. Lägenheten ser (fortfarande) ut som ett världskrig å ändå sitter jag här å funderar på vad jag ska göra ikväll. Inget av mina måsten känns lockande (förutom middag, men då ska ju palteländet koka MINST 30 minuter. Harvens handrullande paltklumpar från Piteå!) å helst av allt skulle jag bara vilja lägga mej på min divan å bli matad med nykokta paltbitar doppade i smält smör å lingonsylt. Hur jag ska få kraft å energi att göra nå måsten genom det paltkoma som med 100% säkerthet kommer att inträffa är fortfarande en gåta. Kan ingen bjuda hem sej hit så jag får lite eld i baken å stökar bort det värsta? Lotta exempelvis, jag vill bli bjuden på fika, det har jag förtjänat efter den verbalt hårda behandlingen jag fick utstå under dagens lunchrast. Kladdkaka blir bra, jag har alla ingredienser :)

ja förlåt.

Det rullar inte direkt in inlägg på den här bloggen. Kan väl säga att semestern är slut för i år, jag har jobbat min första vecka och varit trött som ett djur. Har gäspandes börjat snegla på klockan vid 22 å tyckt att det varit alldeles för tidig att lägga sej, härdat ut till ungefär 22.15 å sen lagt mej. Hela veckan! Igår gjorde vi pizza, ett av de mindre lyckade försöken. Petra å Jonas pizzor blev tunna, torra å krispiga. Min blev tjock, smaklös å lite bränd. Lovely! Middagsräddaren hette bearnaisesås på flaska. Mmm. Idag tog jag sovmorron till 10, la mej ju så sent som 23 så det behövdes verkligen, haha. Efter en soft start på dagen ska nu jag å Petra iväg på en fotoutflykt till Strömbäck-Kont. Har längtat efter att åka iväg med kameran i flera månader men det har aldrig blivit av. Hoppas på en mängd fina bilder att pryda bloggen med.
Au revoir!

den sista veckan.



Sitter hemma i Tävra denna vecka å njuter av min sista semestervecka. Hittills har jag plockat 10 liter hallon, kokat sylt, letat blåbär utan särskilt bra resultat, käkat middag hos mormor å morfar, varit med mormor till stan, fixat ett nytt mobilabonnemang till mamsen och haft myskväll å sett två filmer. Idag har jag två syltkokningar framför mej å imorrn bär det av till stan med mams för lite diverse inköp. Bjuder på ett foto av årets vackraste student, som jag för övrigt om drygt tre veckor ska åka på Coldplay-konsert med. Det är mycket att se fram emot framöver :)
Hörs!

sommarbröllop.

Ja, nu spottar jag ut inlägg efter inlägg så det är ba å hänga med! I enhet med vårt traditionella sätt att fira sommar så har vi varit på tre bröllop (bjuden på fyra men två var på samma dag tyvärr!). Tänkte bara kort och koncist presentera de vackra brudparen i ett å samma inlägg eftersom jag varit så dålig att uppdatera under den s.k sommar som varit. Man skulle nästan kunna tro att jag varit upptagen...moahh ;)


Maria & Daniel Nordkvist, Grundsunda kyrka 13 juni.


Josefin & Robert Wing, Larvs kyrka 27 juni.


Martin & Moa Hörnfeldt, Holmsunds kyrka 1 augusti.

sen kväll.



Sovit väldigt dåligt på nattåget Göteborg-Vännäs. Anlänt till Vännäs tidigt å åkt buss till Umeå. Varit vaken hela förmiddagen, förberett å fräschat till mej själv inför bröllop kl 13.30. Kom hem strax efter 23. Då äre inte konstigt att man slocknar med finkläderna på i fotändan av sängen. Undrar bara vem av oss som har det skönast, Curry ser onekligen rätt nöjd ut ;)

några bilder.

Vi är hemma. Vandringen i Hardangervidda blev inte riktigt som vi tänkt oss, men kanske som vi nånstans innerst inne trott. Det regnade, sjukt mycket. Vi vandrade fem dagar med regn, blöta kläder och kalla kroppar och när vi pga vädret tillslut blev tvugna att sätta upp tältet kl 15 och stanna där inne fram till 11 dagen (då hade det fortfarande inte slutat regna!) fick vi nog. Då hade vi inte tagit oss in i Hardangervidda nationalpark å inte ens kommit fram till den första vackra utsikten, Trolltunga så det var en stor besvikelse att vända om igen och säga adjö till de norska fjällen. Vi kände ändå att vi gjorde rätt som vände om, i fjällen växlar vädret fort och det finns inte så många ställen att söka skydd på om det blir riktigt dåligt väder, vilket det tenderade att bli. Så, vi bet ihop, var förståndiga och vandrade tillbaka igen. Vi hade några inbokade resor som inte blev av med det va inte mycket att göra åt.

Istället bestämde vi oss för att göra det bästa av situationen och försöka njuta av den tid som va kvar. Vi tillbringade några dagar i Oslo, en jättemysig stad som vi snabbt lärde oss att hitta i. Där köpte vi nya kläder (bh, trosor, sockar, byxor, tröja, skor...rubbet alltså!) Efter det smälte vi in i omgivningen lite bättre å slapp bli trakasserade av de som observerat att vi gick omkring i vandringskläder, haha. Efter Oslo åkte vi tåg till Göteborg och roade oss där några dagar, träffade bland annat min faster å hela familjen utom en kusin, å så var vi på medicinhistoriska museet. Det va intressant å väldigt skrämmande. Läkarna förr hade verkligen ingen koll på nånting. "Så länge ett sår varade ansågs det vara bra för reningsprocessen". Säger bara en sak...INFEKTION!! Usch ja, tur man inte levde då. Helt otroligt att folk överlevde i sjukvården. Fick nån t.ex ont i huvudet, ja då borrade läkarna ett hål där för å släppa ut den orena vätskan. Något säger mej att man inte talade så högt migrän på den tiden. Å vare verkligen nån som blev av med sin huvudvärk?

Jag skriver mer sen. Lägger upp några bilder från fjällen, det var väldigt vackert trots att vi stundvis hade väldigt dåligt väder. Nu vill Jonas att jag ska engagera mej i lägenheten, den har förfallit! :)






lid med mej!


Tidigare inlägg
RSS 2.0